Grissjuka och mattelektion

Lillebror Lukas har varit förkyld några dagar. Inte förfärligt förkyld, bara lite lagom. Han har haft snuva och har varit lite varm under ett par dagar. Igår var vi hemma bägge två för att vila. Vid lunch sade Lukas till mig att vi nog måste åka till doktorn ändå. Han hade säkert fått grissjukan och behövde medicin. Tänk vad ungar lätt snappar upp saker och ting! Vilken inlärningsförmåga! Själv får jag anstränga mig superhårt för att lära mig vad några ministrar heter eller hur många ledamöter som sitter i Europaparlamentet. Det är helt hopplöst svårt att komma ihåg!

Idag var Lukas bara snuvig, men han fick för säkerhets skull vara hemma från förskolan ändå. Jag hade bara en mattelektion på förmiddagen och ett omprov med några elever efter lunch. Lukas följde med mig på lektionen kl. 10. Han hade packat en handväska som han fått av ena storasystern med en pistol, en transformer-bil, en fejk-mobil och en burk försvarets hudsalva. Det blev en mycket intressant lektion. Jag försökte gå igenom potensekvationer med eleverna. Eleverna tittade bara på Lukas och uppfattade inte mycket av min genomgång. Lukas undersökte OH-apparaten och fixade roliga skugg-bilder på filmduken med hjälp av sina grejer och diverse kontorsmateriel. Stackars elever, vi har prov på sista kapitlet nästa onsdag... hur ska de klara detta efter denna lektion...?

Pollinering och PR

Bläk! Jag har blivit pollenallergiker på äldre dar! Mycket irriterande, minsann! Det blir dessutom bara värre och värre verkar det som. Eller så är det jag som blir sämre på att uthärda nysningar, näsdropp och svullna, kliande ögon. Trött och yr känner jag mig också. Som tur är verkar jag mest reagera på björk och annat som gror nu, det går över senare i sommar. Rent generellt försöker jag att undvika oönskad pollinering... året om faktiskt!

Igår afton träffade min kör ett par reportrar från vår lokala tidning, Nacka-Värmdö Posten, för ett reportage om Gospelago som "skärgårdens gospelkör". Eftersom vi kommer att delta i Gustavsbergs kyrkas gospelmässa 10 maj hoppas vi på bra PR genom NVP som utkommer tisdagen innan. Spännande! Lite snopet bara om det endast blir en notis på några rader... jag återkommer i ärendet.

Godast och ganska eget ljust bröd

I helgen bakade jag det godaste surdegsbrödet hittills enligt maken Olof. Dessutom var receptet ganska eget, fastän jag självklart har inspirerats av surdegskungen. Jag ville prova att göra ett ljust matbröd men med rågsurdegsgrund. Jag drog i ordentligt med surdegsgrund och fick höga, fina bröd med stora hål. Allt för stora och ojämna eftersom marmeladen hade lust att slinka igenom några av de större hålen, men det var ändå lyckat. Smaken var suveränt god, precis lagom syrlig och brödig. Så här gjorde jag mina bästa ljusa bröd:

Morgon (kl. 9.00)
190 g surdegsgrund direkt ur kylen
300 g specialvetemjöl
300 g ljummet vatten (blanda kokt och kallt till "lagom")

Detta blandade jag i en bunke, täckte med plast och lät stå i vardagsrumsfönstret där solen hade legat på hela morgonen så att det var ordentligt uppvärmt.

Dag (kl. 13.30)
400 g ljummet vatten
750 g specialvetemjöl
morgonens blandning

Detta körde jag i assistenten på medelfart i 5 minuter. Därefter tillsatte jag 21 g salt och körde ytterligare 5 minuter på lite högre hastighet.



Degen fick jäsa med plastfolie i 30 minuter innan jag med en hård slickepott vek ihop den lite från sidorna och mot mitten. Jag fortsatte att "vika" efter 30 minuter till och sedan efter 60 minuter och 60 minuter igen innan jag tyckte att degen hade jäst klart. Den var ungefär dubbelt så stor som från början.

Afton (kl. 17.15)
Jag stjälpte upp degen på väl mjölat bakbord. Degen var mycket lös och ganska svår att hantera. Jag delade den i tre delar, plattade bara till varje del och rullade snabbt ihop dem för att lyfta över till bakpappersklädda, avlånga formar där bröden fick jäsa ytterligare en dryg timme under bakduk.

Kväll (kl. 18.30)
Ugnen var värmd till 250 grader då jag satte in bröden och sänkte direkt till 225 grader. Efter 15 minuter sänkte jag till 200 grader och väntade ca 15 minuter till innan termometern visade de magiska 98 graderna som jag lärt av Martin Johansson...

Långtråkigt, lantbröd och potatisskalare

Idag var lillebror och jag lediga. Vi gillar att ta det ganska lugnt, men samtidigt göra "vettiga saker". Vi har inte riktigt samma uppfattning om detta, Lukas (som inte fyllt 5 ännu och jag (som dessvärre hunnit bli 38). Jag tyckte t.ex. att det var vettigt att baka det syrliga lantbrödet som jag satte igång med i går kväll, medan Lukas tyckte att vi skulle gå ut och leka i riddarborgen tillsammans.

Jag brukar vara ganska trist på min lediga dag och menar att han gott och väl kan sysselsätta sig själv (enligt principen att det är nyttigt att barn har långtråkigt ibland så att de lär sig uppskatta det som är roligt...) eller att han helt enkelt kan få gå till förskolan fram till lunch för att hinna roa sig med andra barn. Oftast vill Lukas ändå vara hemma och han accepterar att jag är tråkig. Alltså lekte han i sitt rum med Playmobil-figurer medan jag fixade degen, städade undan frukost och bäddade sängar bland annat.

Efter lunch ville Lukas leka "Batman och dom" och behövde en batman-kappa. Det blev till att klippa sönder en gammal t-shirt och sedan kunde jag stå och stryka tvätten ur den stora IKEA-kassen medan vi lekte. Jag spelade den förtvivlade mamman vars två små barn kidnappats av Pingvinen och som gråtande ringde Batman för att be om hjälp. Lukas fixade övriga roller. Pingvinen hade varit extra dum och faktiskt fångat Stålmannen (med lite kryptonit är det inte så svårt) och Hulken (sömnmedel när Hulken hade sin mänskliga skepnad) som Batman också fick rädda.


Klockan ett ville Lukas att storasystrarna skulle komma hem. Jag förklarade att det dröjde en timme till, ungefär två avsnitt av Tarzan (TV-serien, den tecknade). Lukas tyckte att vi helt enkelt skulle gå och hämta dem i skolan och jag fick förklara idén med skolplikten lite kort. Lukas trodde också att en timme hade gått så snart han sagt "ett" och så fick jag förklara hur sekunder och timmar hänger ihop. Lillebror försökte räkna till 3600 men hade lite svårt att komma ihåg vad som kom efter 39...

Nåja, flickorna kom hem till slut när Lukas ägnat sin timme åt att måla med vattenfärger. Mest döskallar. Inför middagen hjälpte han till att duka och skala potatis. Han passade på att prova ut vilken av våra tre potatisskalare som var bäst.
Den äldsta och rangligaste, såklart. Den gillar jag också bäst. Det blev en god potatis-, lök- och purjolökssoppa med det nybakade syrliga lantbrödet till. Väldigt gott, speciellt med krämig mögelost på brödet...

Grönsaksbiffar

Ibland mixtrar min man och jag med vegetariska rätter. Vi är uppfödda på husmanskost, köttbaserad sådan, men tycker om att prova lite annan mat. Ingen av oss var t.ex. vana vid pastarätter under vår barndom. Spagetti och köttfärssås eller makaroner och korv var det vi hade provat. I vår gemensamma "ungdom" blev det desto mer av pastarätter. Penne med mussel- och sparrissås, het ugnsrätt med paprika, purjo och zucchini toppad med räkor och bandspagetti till eller annat "vågat". Också pajer av olika slag var nymodigheter för oss. Spännande!

Vi har gått ännu längre nu och provar vilt alla möjliga och omöjliga varianter av såväl kött som grönt. En liten "vuxenfavorit" är olika typer av grönsaksbiffar. Godast har de blivit med rotsaker, t.ex. morötter, vitkål (smakar vitkål ganska mycket!), kålrot eller potatis samt lite milda bönor eller kikärter samt några ägg och lämpligt mycket hirsflingor (för att "suga upp" vatten ur grönsakerna) samt kryddor. Idag provade vi att mixa detta i våra första Auberginebiffar:

1 aubergine i bitar, nedstänkt med pressad citron för att inte mörkna så snabbt
ca 4-5 dl kokta kikärter (kokade egna dagen innan, med salt, vitlök, lagerblad och rosmarin i kokvattnet)
en bit purjolök, finstrimlad
2 ägg
ca 1 dl hirsflingor
3 vitlöksklyftor (utan den gröna kärnan)
spiskummin
koriander
salt
svartpeppar
chilipulver
paprikapulver

Vår matberedare fick jobba ett par minuter för att få till en slät, lite senapsfärgad smet som vi stekte i olivolja genom att klutta ned ganska små och trevliga högar direkt i stekpannan. Efter att ha fräst på båda sidor tills biffarna fått fin färg slängde vi in dem i en form i ugnen, ca 150 grader, tills vi var klara med allt. Till dessa biffar passar en fräsch sallad med sallad, tomater och oliver samt en god lime- och myntaröra:

turkyoghurt
lite limeskal (skrubba limen med diskmedel och disksvamp i ljummet vatten först!)
lite pressad lime
torkad mynta (eller ännu hellre färsk!)
lite honung

eller en smaskig fetakräm:

turkyoghurt
fetaost som man mosar med en gaffel
lite citronskal och citronsaft
lite honung
någon örtkrydda som man gillar

Det jobbiga är förstås att barnen inte fascineras av vegetarisk mat... Vi tvingas alltså att steka små köttfärsbiffar till de små liven och koka lite potatis eller pasta till. Dubbelarbete visserligen, men det går nog över så småningom. Vi brukar muta barnen med en enkrona var för att förmå dem att smaka...

Gott och hållbart

Jodå, det mörka och grova brödet blev mycket gott. Vi provsmakade samma kväll och även döttrarna gillade brödet fastän de normalt sett föredrar mindre grov konsistens på smörgåsarna. Lillebror vågade förstås inte smaka, fastän jag lovade dyrt och heligt att det var helt fänkålsfritt den här gången. Nåväl, han gillar i alla fall annat - vanligt - hembakt bröd, t.ex. småbullarna av Urbans tyska surdegsbröd.

Oerhört gott blev brödet med hemgravad lax och hemmixad gravlaxsås. Det grova, lite syrliga brödet med tydliga vetekorn i smakade utmärkt med den salta laxen och den sötsurt dilliga såsen. Lite "pretto-varning" eftersom allt var så hemlagat, men smaskigt. Min man är rädd att jag ska börja odla egna kakaoplantor och göra egen choklad i min strävan efter "hemgjort och utan tillsatser". Töntigt! Men en liten plats i rabatten för kryddväxter har jag minsann skaffat mig...



Hållbarhet är något man ofta hör talas om i samband med surdeg. Själv är jag väl inte helt övertygad ännu eftersom jag tycker att allt bröd tyvärr känns tyngre och hårdare dagen efter, men det grova brödet har varit gott två dagar efter bakningen. Det kan ju bero på att brödet inte bara består av glutentrådar och luftbubblor utan är kompaktare, saftigare och mäktigare redan från början. Jag återkommer med bilder. Nu ska jag baka mera Lyxigt knäckebröd.

Vårkänslor och mörkt surdegsbröd

Idag var det fint väder igen. Härligt! Här är ett par påsk- och vårbilder från vårt kök. Jag hade satt igång att baka ett mörkt och grovt bröd med hela vetekorn - Martin Johanssons förstås! Ändrade lite i hans "Kornbröd med dinkelflingor" som du hittar bland hans recept - igår kväll, och det blev klart för en timme sedan. Hoppas, hoppas att det blev gott. Degen var gräsligt lös och i formarna jäste det inte upp så som jag hoppats, men jag ska smaka imorgon. Om jag inte behöver prova ikväll förstås...

Farlig sol och Nubbesallad

Hu, jag är helt rödflammig i ansiktet och på halsen. Efter bara en halvtimme (max) i solen! Så otroligt otacksamt! I min ungdom kunde jag inte ens stava till solbränd utan blev direkt brun, utan att ens fjälla sedan. Nu när jag är... hmmm... äldre, behöver jag heltäckande kläder hela året. På vintern fryser jag och på sommaren tål jag inte sol. Suck! Kanske vore burka ett bra plagg för mig?

Jag går istället in och ägnar mig åt lite middagsfix. Nubbesallad ska hackas ihop, gravlaxsås måste mixas ihop och jag funderar på att göra en liten Janssons frestelse fastän det bara är jag i familjen som gillar det, vi får se hur det blir med det.

Vår nubbesallad är i alla fall underbart god och såhär gör vi efter ett recept jag fått av min mamma:

6-7 kalla kokta potatisar, skär i små, små kuber
2 hårdkokta ägg, skär i små bitar
1 burk matjessill, skär i små, små bitar
1 dl gräddfil
någon matsked majonnäs
1 liten rödlök, finhackad
4 msk Kalles kaviar
dill, finhackad

Blanda allt och smaka om du behöver mer gräddfil, majonnäs eller kaviar. Låt helst stå i kylen någon timme innan servering. Garnera gärna med hackad persilja eller gräslök och ägg i klyftor. Ät med ljusugnsbröd och smör till. Nubbe och öl är läskande att dricka till.

Skärtorsdagsmässa

Min bror skulle upptas i församlingen i den katolska kyrkan, så jag var med och delade högtiden med honom och övriga besökare. Kyrkan var helt full av människor av alla färger och former. Många präster, diakoner och korgossar/korflickor var också med denna skärtorsdagskväll. Det var rökelser, unison sång ledd av damkör och även fottvagning som en del i mässan. Totalt sett var det en fin och högtidlig mässa. Jag är glad att min bror har funnit sin tros hemvist. Den gåva av kärlek som Gud har gett männsikorna genom sin son Jesus är värd att tänka på varje dag, inte minst nu när vi firar påsk världen över.

Pianostämning och surdegsbullar

Igår ringde jag en pianostämmare. Det har inte blivit av på sisådär 20 år... Som tur var hade han tid att komma redan idag. Efter drygt två timmar hade han fått pianot halvstämt, d.v.s. det fattas ännu lite innan det är perfekt. Vi får anlita honom igen till hösten för att slutföra jobbet. Men nu är pianot i alla fall stämt "inom sig" så att det låter fint att spela. Kul! (Den observante undrar nog vad det är för fult spännband som sitter mitt i pianot. Det är såklart en säkerhetsanordning för att barn inte ska klippa av fingrar på andra barn när de blir trötta på musiken och smäller igen locket... min pappa Einå tänker på ALLT!)

Samtidigt hade jag satt igång en variant av "Urbans tyska surdegsbröd" som jag har provat en gång tidigare. Den s.k. raskdegen fick jäsa dubbelt så länge eftersom jag inte kunde köra igång assistenten medan pianostämmaren var här och jobbade. Jag misstänker att han skulle ha störts av ljudet... Nåja, det blev mycket goda små bullar istället för limpor denna gång. Bara för att det är så enkelt att ta fram lagom många till frukost. Lillebror som vägrat smaka något bröd med fänkål i åt med god aptit. Tills jag avslöjade att det faktiskt var fänkål i... (Jag hade piffat upp receptet med ett par matskedar stött fänkål och även penslat bullarna med sirapsvatten och strött över rågflingor). Oj, vad arg han blev. Och vad äckligt brödet blev helt plötsligt. Barn är för roliga!



Det är min lilla svärmor som har broderat texten på bakduken, hon tycker att det ska vara ordning och reda så att man vet vad som är vad bland textilierna. Tack, May!

Rulle vs. degkrok

Jag provade båda såklart vid första surdegsbaket. Till surdeg kan jag efter bara ett försök rekommendera degkroken. Rullen klibbar bara vid kanten på bunken på ett helt meningslöst sätt medan kroken ändå sitter där den sitter i mitten och tvingar den sega degen att blanda sig. Rullen gör sig bäst till snälla bulldegar av vete. Men då kör jag oftast bara elvispens degkrokar på en halv liter degvätska. Minsta möjliga krångel. Alltså: rullen får ligga till sig i tillbehörslådan tillsammans med köttkvarnen och korvstopparen... Degkroken däremot åker fram allt oftare...!

Fredagsgott

Min man och jag brukar ibland på fredagar äta annan mat än barnen. Godare, helt enkelt. Våra barn brukar få mera barnvänlig föda som köttbullar som blivit över från dagen innan eller pastasås med skinka och ost som man lagar blixtsnabbt. Sedan kan maken och jag plocka fram det som vi gillar. Och det är dessutom busenkelt. Lite räkor, lite lufttorkad skinka, lite god sallad, några oliver, någon ost och lite bröd. Och ett glas rött vin till. Sedan sitter vi i köket och myser medan barnen kollar på något skrikigt barnprogram på TV. Suck! Detta mummade vi i oss i fredags:

Brödbaksbilder

Här - gott folk - är ett par bilder som bevisar brödbaket då jag fick till riktigt bra bröd, men inte så höga som önskat, av Martin Johanssons "Utan särskilda krusiduller". Inte stora och fina bilder, men ändock: bilder!

Bröden jäser:


Färdiga!

Audition

Vi hade "audition" till vår kör, Gospelago, igår. En ny sopran skulle "testas". Eftersom vår musikaliske körledare Tobias och vår sopran/körledar-vikarie Åsa skulle komma till oss och fika med sina familjer passade vi på att slå två flugor i en smäll. Nya sopranen fick helt sonika komma hem till oss och sjunga inför såväl vuxna som barn (men de små liven var för tillfället inhysta i vår mellandotters rum där de hade hur kul som helst). Jag hade inte varit med på någon uttagning förr - och eftersom jag varit med och startat kören behövde jag själv inte utsättas för denna prövning som tur var - men sopranen klarade sig galant, vårt ostämda piano till trots. Så nu är vi 18 deltagare i Gospelago. Roligt! Vi sjunger i Gustavsbergs kyrka söndag den 10 maj på gospelmässa kl. 11.00. Kom förbi och lyssna!

Gospel

Oaaaaah!!! Jag har helt glömt bort att blogga om skärgårdens bästa gospelkör! Det är såklart min kör... vem kunde tro något annat! Vi är 17 sångare som träffas varannan eller var tredje vecka och sjunger så att det står härliga till. Gospel. Som får taket att lyfta. Håll koll på vår hemsida så att du inte missar våra uppsjungningar. Min man och jag hade inte sjungit i kör sedan tonåren och tyckte att det var på tiden att komma igång igen när barnen börjat bli så stora att de inte behöver mamma och pappa precis 24 h per dygn. Tillsammans med världens bäste musikaliske ledare tillika makens musiklärarkollega på en högstadieskola i samhället startade vi en helt egen kör, Gospelago. Det är fantastiskt roligt att få sjunga lite för "ens egen skull" efter 10 år då vi bara sjungit Imse Vimse och Ekorrn satt i granen för barnen...

Lyxigt knäckebröd

Det känns väldigt konstigt att publicera ett recept, speciellt när det i stor utsträckning inte ens är mitt eget påhittade recept. Men så tänker jag att vilket recept på bröd är egentligen någons eget unika recept? Bröd består ju i princip av vätska, mjöl och jäsmedel. Nåväl, jag har provat göra eget tunt och knaprigt knäckebröd i stil med Vilmas knäckesticks och det blev galet gott. Så här gjorde jag "Lyxigt knäckebröd" vid försök nummer två, med surdeg:

ca 3/4 dl rumstempererad surdeg (råg)
5 dl vatten (ljummet)
1 tsk salt
mörk sirap efter tycke och smak (jag tog ca 3 msk)
brödkryddor efter tycke och smak (jag tog 2 tsk fänkål och 1 tsk kummin, stötta i mortel)
9-10 dl blandade mjöler (jag tog 2 dl dinkelmjöl, 2 dl grovt rågmjöl, 2 dl vetekli, 3 1/2 dl vetemjöl)

Detta körde jag i maskin (hushållsassistent) tills degen kändes smidig men ändå klibbig, ca 7-8 minuter. Degens konsistens beror lite på val av mjöler, så håll koll och känn efter hur mycket mjöl som behövs. Sedan grävde jag ut degen på mycket väl mjölat bakbord. Ta vetekli och vetemjöl så blir det extra gott. Jag fick kämpa för att få ut all deg... Därefter tog jag en lämpligt stor bit, lade den mitt på en stor hög mjölblandning, toppade med mera mjöl och kavlade ut den så tunt jag bara kunde, utan att vända på den.



Mjölet gled med allt eftersom jag kavlade, så det var inte något problem med att degen fastnade. Jag penslade degplattan med ljummet vatten och strödde på sesamfrö och flingsalt. Sedan kavlade jag lätt ovanpå detta för att få frön och salt att fästa bättre. Jag avslutade med ett drag med kruskaveln innan det blev dax att sporra (med väl mjölad sporre/pizzaskärare) eller skära ut rutor. Dessa pillade jag upp med degskrapan och placerade ganska tätt på bakpapperklädd plåt. Jag gräddade 4-5 minuter i 250° och lade sedan brödbitarna på ugnsgallret medan jag fortsatte med nästa laddning.

När allt var klart sänkte jag ugnstemperaturen till 75-100° och eftertorkade alla knäckebitar på gallret i ca 1 1/2 timme för att få till rätt knaprighet. Första gången var jag klantig och fick lite olika tjocka brödbitar, medan jag vid andra baket var supernoga med att få alla bröd på samma plåt lika tjocka/tunna. Då är det lättare att få till lämplig gräddning. Det hela påminner lite om att baka pepparkakor faktiskt - man pillar upp knasiga former från diskbänksplåten och stressar mellan kavel och grytlappar...

Jag undrar om jag kanske föredrar bara fänkål som krydda. Man får prova sig fram. Första gången hade jag bara fänkål, 2 tsk. Jag hade inte heller någon surdeg och tog istället 50 g jäst, 5 dl vatten och även 1/2 dl olja till ca 12 dl blandade mjöler (valde 2 dl dinkel, 2 dl grovt rågmjöl, 2 dl vetemjöl, 4 dl rågsikt och 2 dl vetekli). Då passade degen också till runda mjuk-kakor när jag inte orkade kavla knäckebröd efter en stund. Det blev väldigt gott, barnen älskade brödkakorna med smör och ost på. Surdegen gjorde dock knäckebröden ännu godare och fylligare i smaken, men jag provade inte att göra mjuk-kakor av den degen.



Nåväl. Dessa goda lyxknäckebitar passar väldigt bra med chevréost och fikonmarmelad på till ett glas vin som liten aptitretare innan lördagsmaten. Det passar också med färskost, t.ex. Philadelphia, och en kopp Rooibos-te på kvällen. Mums för både gom och själ!