fredag 18 mars 2016

Fick ett låttips...

... i mejlen från min körledare. Den är otroligt bra och vi ska göra den på Gustavsberg Gospels konsert i april! Välkomna!

Här är låten, njut!


måndag 8 februari 2016

Men oj - vad blir det egentligen för mat?

Sms:ade äldsta dottern: Bönröra lr kyckling?
Fick svaret: Bönor <3 p="">Tänkte ett varv och skrev: Hmmm...
Fick svaret: Bönröra med tomater till tortilla + guacamole!!! Börjar inte snålvattnet rinna när du läser det? Hemma om typ 10-15 min iaf.

Det blir kyckling. Inte för att jag är en okänslig och ond mamma. Utan för att jag kollade avocadon. Den är ju grön fortfarande! Blir knappast någon gukkamåle av den. Näe, då gäller det att tänka om. Kycklingfiléerna låg där så rart i kylen och bara ropade "Hallå? Vill nån ha oss?" och på den vägen är det. Filéerna var mycket olika stora och jag skar ner dem i lika stora avlånga delar (skär mot fibrerna så blir det saftigare) och blandade dem med lite rapsolja, pressad citron, kikkoman soja, sweet chili, thai curry och honung och skjutsade in dem i ugnen på en långpanna.

Sedan hittade jag en sötpotatis, lite potatis och morötter och så fick kycklingen efter 10 minuter sällskap av dessa, skurna på längden, tvären eller klyftade. Olivolja, salt och peppar på och blanda runt. Så här ser det ut när de just har åkt in i ugnen:


Jag har rostat lite cashewnötter i en torr panna och ska bara blanda ihop en sås med turkyoughurt och mango chutney. Sedan är det bara att vänta på att maten ska bli klar. Det bör inte ta mer än 30 minuter tillsammans i ugnen, ca 200-225 grader. Just ja! Små körsbärstomater ska in också! Måste fixa nu direkt! Vi hörs en annan gång!

söndag 24 januari 2016

Bättring eller goodbaj?

Frågan är om jag verkligen kommer att bli en "riktig" bloggare. Någonsin. Svaret är förstås nej. Men kanske, kanske kan jag bättra mig åtminstone?  Och klämma iväg ett inlägg i ... säg månaden? Låt mig testa. Annars kanske det är läge att avsluta spektaklet.

Äldsta dottern har precis gjort gari till söndagens sushi-middag och nu vill hon baka knäckebröd. "Har du något recept, mamma?" Jomenvisst, säkert finns något på bloggen. Och så hamnade jag här. Skrämmande, men jag hittar inget recept eftersom jag inte har någon ordning här. Dottern fick ta ett ur receptpärmen istället, så nu är hon igång. Jag har själv gjort fröknäcke med utgångspunkt i det här receptet för någon månad sedan. Då bytte jag ut majsmjölet mot rismjöl och kavlade tunt, tunt mellan två bakplåtspapper. Det blir spännande att smaka dotterns variant!

Yngsta dottern - mellanbarnet - letar träningstajts som verkar ha kommit bort i storasysterns röriga garderob. Här ska tränas! Hon har blivit lite pilates-biten de senaste veckorna och kör hemma med youtube-klipp och träningsmatta. Det här introduktionspasset fick vi köra igår, döttrarna och jag. Roligt och jobbigt på en gång.

Jag gillar ju både bakning och pilates och skulle gärna vara med på båda, men har inte riktigt tid med något just nu. Det finns en hög olästa inlämningsuppgifter som vill bli klara till i morgon, så jag får stanna vid datorn några timmar till.

Men nu har jag i alla fall bloggat i januari. Kanske kommer jag igång på riktigt till slut..?

tisdag 13 maj 2014

Gospelkonsertdax!

Ja, det är sant! Vi har en helt ny gospelkör i församlingen med en av Sveriges vassaste körledare - Mia Sandell - och på söndag har vi vår första, egna konsert. Varmt välkomna!


lördag 10 maj 2014

Men - vad händer?

Svar: Både ditt och datt! På jobbet har det varit extremt hektiskt december-mars. Och naturligtvis är det inte stiltje hemma heller.

Men nu är det vår! Även om vädret inte är särskilt vårligt. Det som har hänt sedan sist, när det gäller sådant jag bloggar om är följande:

- Det har varit jul. Roligt. I år hade vi glöggfest och jag kan rekommendera "Skurna, franska pepparkakor" ur Sju sorters kakor, marschmallows med krossad turkisk peppar i samt hemmagjord roséglögg. Kanske fixar jag recept till nästa jul...

- Det har varit påsk. En fin och viktig högtid där vi påminns om att livet en gång för alla har vunnit över döden.

- Äldsta dottern ska få börja övningsköra bil! Körkortstillståndet kom på hennes 16-årsdag. Kör på!

I övrigt är det inte mycket att tjata om. Men vi gjorde riktigt god sushi idag! Till och med riset blev kanongott! Det blev laxrullar för hela slanten. Med gurka och extra mycket lax i, eftersom avokadon inte var ätmogen. Maken gjorde egen inkokt-inlagd ingefära eftersom burkvarianten smakade bensin (riktigt äcklig!) och det blev naturligtvis fantastiskt gott. Han skivade ingefära på mandolinen, kokade 12 minuter med vatten, äppelcidervinäger, honung och en nypa salt. Sedan fick det svalna innan vi kylde ned inläggningen inför serveringen.

Nu ser vi schlagern och eftersom det är så dåliga låtar fick jag tid att blogga. Äntligen! Hoppas Sanna Nielsen vinner, hennes låt var ändå bäst!

tisdag 10 december 2013

Dax att tycka något..?

Näe, det är bara så att jag inte hinner med att skriva diverse angelägenheter i denna lilla blogg. Min vardag är fylld av annat som prioriteras högre, t.ex. jobb, familj, sång, musik, matlagning, bakning och umgänge med nära och kära. Jobbet är mycket intressant (se Monicas Mattefest så förstår ni!) och håller mig ständigt sysselsatt. Familjen med de allt äldre barnen och maken (jodå, han åldras också, ungefär i samma takt som jag själv t.o.m.) är min laddarstation. Här hämtar jag kraft genom intressanta samtal och oändlig kärlek. I hushållet låter jag hjärnan vila i vardagens sysslor. Med sång och musik roar jag mig. Och umgänge ger ytterligare fler dimensioner på tillvaron i form av diskussioner, skratt och goda middagar.

Somligt av allt detta tar förstås också på krafterna. Det är ju inte alltid lika avkopplande att hänga tvätt eller leta på vinden efter skridskor kl. 23.30 på kvällen, men det är sådant man får ta.

Nåväl, det är hög tid för mig att också tycka något. Jag har luftat några åsikter här i bloggen och kan väl fortsätta med mitt specialområde: Min irritation på folk som tycker att de är viktigare än alla andra. Till den här kategorin hör ganska många människor, men tidigare har jag nämnt rökare som kastar fimpar. De är experter på att vara så mycket viktigare än andra människor, eftersom de inte anser sig tillräckligt ovärdiga för att ens ta hand om sitt eget skräp. Detta gäller ju för all del alla som inte kan kasta sopor ordentligt. I radhusområdets soprum finns bevis på att mina egna, glada grannar också tycker att de är viktigare än vad t.ex. jag är. De slänger allt möjligt återvinningsbart i soprummet. Kartong, plast och glas.

Somliga av dessa människor som är så väldigt viktiga är också riktigt farliga. Det gäller t.ex. bilister vid vårt trafikljus. De som är viktiga och har viktiga barn som ska hinna i tid till viktiga skolan behöver ju inte stanna för rött bara för att mina mindre viktiga barn vill gå till sin skola helskinnade. Nähä, bäst att gasa på så hinner viktiga mamman till sitt viktiga jobb också!

Det får räcka med ovett för idag. Jag ska dricka te och lugna ner mig efter detta tyckande så får vi se om jag återkommer med mer nyttig samhällsinformation vid något annat tillfälle. Tjing!

måndag 2 september 2013

Vem lufsar där?

Jag inbillar mig att jag har börjat jogga. Sedan maj har jag två eller tre gånger per vecka givit mig ut på en halvtimmes jogg, eller snarare "lufs", i närområdet, helst på skogsvägar. Jag vet inte vad jag ska säga om detta... somliga menar att om man bara kämpar på i en månad så kommer det att börja gå lättare och man kommer att orka mer, bli piggare och starkare. Man ska visst sova bättre också. Mja, säger jag... visst känns det i kroppen att det går aningens, aningens lättare att ta sig runt en viss slinga, men inte tycker jag att jag kan öka på sträckan eller lägga in några extra tuffa intervall-omgångar utan vidare. Det händer liksom inget med konditionen, verkar det som. Jag flämtar och flåsar och tycker att det känns tungt, helt enkelt.

Familjen har varit på semester en vecka (första gången på Mallorca, jätteskönt väder men äcklig turistmat!) och då har jag inte tränat p.g.a. att jag fick bihålebesvär av allt badande. Så nu gav jag mig ut på en tur efter att ha vilat i en dryg vecka och då kändes det plötsligt riktigt lätt! Jag höll rätt hög hastighet och hade en snittpuls på 168 slag/min under 30-minuters-rundan. Konstigt! Ett slags straffjogg som kändes bra... får se hur träningsvärken blir...

Nu vilar jag någon dag och nöjer mig med promenader så får jag se om det var en engångsföreteelse eller om jag verkligen kommit "framåt" i joggingen! Tjohej!