Pianostämning och surdegsbullar

Igår ringde jag en pianostämmare. Det har inte blivit av på sisådär 20 år... Som tur var hade han tid att komma redan idag. Efter drygt två timmar hade han fått pianot halvstämt, d.v.s. det fattas ännu lite innan det är perfekt. Vi får anlita honom igen till hösten för att slutföra jobbet. Men nu är pianot i alla fall stämt "inom sig" så att det låter fint att spela. Kul! (Den observante undrar nog vad det är för fult spännband som sitter mitt i pianot. Det är såklart en säkerhetsanordning för att barn inte ska klippa av fingrar på andra barn när de blir trötta på musiken och smäller igen locket... min pappa Einå tänker på ALLT!)

Samtidigt hade jag satt igång en variant av "Urbans tyska surdegsbröd" som jag har provat en gång tidigare. Den s.k. raskdegen fick jäsa dubbelt så länge eftersom jag inte kunde köra igång assistenten medan pianostämmaren var här och jobbade. Jag misstänker att han skulle ha störts av ljudet... Nåja, det blev mycket goda små bullar istället för limpor denna gång. Bara för att det är så enkelt att ta fram lagom många till frukost. Lillebror som vägrat smaka något bröd med fänkål i åt med god aptit. Tills jag avslöjade att det faktiskt var fänkål i... (Jag hade piffat upp receptet med ett par matskedar stött fänkål och även penslat bullarna med sirapsvatten och strött över rågflingor). Oj, vad arg han blev. Och vad äckligt brödet blev helt plötsligt. Barn är för roliga!



Det är min lilla svärmor som har broderat texten på bakduken, hon tycker att det ska vara ordning och reda så att man vet vad som är vad bland textilierna. Tack, May!

Rulle vs. degkrok

Jag provade båda såklart vid första surdegsbaket. Till surdeg kan jag efter bara ett försök rekommendera degkroken. Rullen klibbar bara vid kanten på bunken på ett helt meningslöst sätt medan kroken ändå sitter där den sitter i mitten och tvingar den sega degen att blanda sig. Rullen gör sig bäst till snälla bulldegar av vete. Men då kör jag oftast bara elvispens degkrokar på en halv liter degvätska. Minsta möjliga krångel. Alltså: rullen får ligga till sig i tillbehörslådan tillsammans med köttkvarnen och korvstopparen... Degkroken däremot åker fram allt oftare...!

Fredagsgott

Min man och jag brukar ibland på fredagar äta annan mat än barnen. Godare, helt enkelt. Våra barn brukar få mera barnvänlig föda som köttbullar som blivit över från dagen innan eller pastasås med skinka och ost som man lagar blixtsnabbt. Sedan kan maken och jag plocka fram det som vi gillar. Och det är dessutom busenkelt. Lite räkor, lite lufttorkad skinka, lite god sallad, några oliver, någon ost och lite bröd. Och ett glas rött vin till. Sedan sitter vi i köket och myser medan barnen kollar på något skrikigt barnprogram på TV. Suck! Detta mummade vi i oss i fredags:

Brödbaksbilder

Här - gott folk - är ett par bilder som bevisar brödbaket då jag fick till riktigt bra bröd, men inte så höga som önskat, av Martin Johanssons "Utan särskilda krusiduller". Inte stora och fina bilder, men ändock: bilder!

Bröden jäser:


Färdiga!

Audition

Vi hade "audition" till vår kör, Gospelago, igår. En ny sopran skulle "testas". Eftersom vår musikaliske körledare Tobias och vår sopran/körledar-vikarie Åsa skulle komma till oss och fika med sina familjer passade vi på att slå två flugor i en smäll. Nya sopranen fick helt sonika komma hem till oss och sjunga inför såväl vuxna som barn (men de små liven var för tillfället inhysta i vår mellandotters rum där de hade hur kul som helst). Jag hade inte varit med på någon uttagning förr - och eftersom jag varit med och startat kören behövde jag själv inte utsättas för denna prövning som tur var - men sopranen klarade sig galant, vårt ostämda piano till trots. Så nu är vi 18 deltagare i Gospelago. Roligt! Vi sjunger i Gustavsbergs kyrka söndag den 10 maj på gospelmässa kl. 11.00. Kom förbi och lyssna!

Gospel

Oaaaaah!!! Jag har helt glömt bort att blogga om skärgårdens bästa gospelkör! Det är såklart min kör... vem kunde tro något annat! Vi är 17 sångare som träffas varannan eller var tredje vecka och sjunger så att det står härliga till. Gospel. Som får taket att lyfta. Håll koll på vår hemsida så att du inte missar våra uppsjungningar. Min man och jag hade inte sjungit i kör sedan tonåren och tyckte att det var på tiden att komma igång igen när barnen börjat bli så stora att de inte behöver mamma och pappa precis 24 h per dygn. Tillsammans med världens bäste musikaliske ledare tillika makens musiklärarkollega på en högstadieskola i samhället startade vi en helt egen kör, Gospelago. Det är fantastiskt roligt att få sjunga lite för "ens egen skull" efter 10 år då vi bara sjungit Imse Vimse och Ekorrn satt i granen för barnen...

Lyxigt knäckebröd

Det känns väldigt konstigt att publicera ett recept, speciellt när det i stor utsträckning inte ens är mitt eget påhittade recept. Men så tänker jag att vilket recept på bröd är egentligen någons eget unika recept? Bröd består ju i princip av vätska, mjöl och jäsmedel. Nåväl, jag har provat göra eget tunt och knaprigt knäckebröd i stil med Vilmas knäckesticks och det blev galet gott. Så här gjorde jag "Lyxigt knäckebröd" vid försök nummer två, med surdeg:

ca 3/4 dl rumstempererad surdeg (råg)
5 dl vatten (ljummet)
1 tsk salt
mörk sirap efter tycke och smak (jag tog ca 3 msk)
brödkryddor efter tycke och smak (jag tog 2 tsk fänkål och 1 tsk kummin, stötta i mortel)
9-10 dl blandade mjöler (jag tog 2 dl dinkelmjöl, 2 dl grovt rågmjöl, 2 dl vetekli, 3 1/2 dl vetemjöl)

Detta körde jag i maskin (hushållsassistent) tills degen kändes smidig men ändå klibbig, ca 7-8 minuter. Degens konsistens beror lite på val av mjöler, så håll koll och känn efter hur mycket mjöl som behövs. Sedan grävde jag ut degen på mycket väl mjölat bakbord. Ta vetekli och vetemjöl så blir det extra gott. Jag fick kämpa för att få ut all deg... Därefter tog jag en lämpligt stor bit, lade den mitt på en stor hög mjölblandning, toppade med mera mjöl och kavlade ut den så tunt jag bara kunde, utan att vända på den.



Mjölet gled med allt eftersom jag kavlade, så det var inte något problem med att degen fastnade. Jag penslade degplattan med ljummet vatten och strödde på sesamfrö och flingsalt. Sedan kavlade jag lätt ovanpå detta för att få frön och salt att fästa bättre. Jag avslutade med ett drag med kruskaveln innan det blev dax att sporra (med väl mjölad sporre/pizzaskärare) eller skära ut rutor. Dessa pillade jag upp med degskrapan och placerade ganska tätt på bakpapperklädd plåt. Jag gräddade 4-5 minuter i 250° och lade sedan brödbitarna på ugnsgallret medan jag fortsatte med nästa laddning.

När allt var klart sänkte jag ugnstemperaturen till 75-100° och eftertorkade alla knäckebitar på gallret i ca 1 1/2 timme för att få till rätt knaprighet. Första gången var jag klantig och fick lite olika tjocka brödbitar, medan jag vid andra baket var supernoga med att få alla bröd på samma plåt lika tjocka/tunna. Då är det lättare att få till lämplig gräddning. Det hela påminner lite om att baka pepparkakor faktiskt - man pillar upp knasiga former från diskbänksplåten och stressar mellan kavel och grytlappar...

Jag undrar om jag kanske föredrar bara fänkål som krydda. Man får prova sig fram. Första gången hade jag bara fänkål, 2 tsk. Jag hade inte heller någon surdeg och tog istället 50 g jäst, 5 dl vatten och även 1/2 dl olja till ca 12 dl blandade mjöler (valde 2 dl dinkel, 2 dl grovt rågmjöl, 2 dl vetemjöl, 4 dl rågsikt och 2 dl vetekli). Då passade degen också till runda mjuk-kakor när jag inte orkade kavla knäckebröd efter en stund. Det blev väldigt gott, barnen älskade brödkakorna med smör och ost på. Surdegen gjorde dock knäckebröden ännu godare och fylligare i smaken, men jag provade inte att göra mjuk-kakor av den degen.



Nåväl. Dessa goda lyxknäckebitar passar väldigt bra med chevréost och fikonmarmelad på till ett glas vin som liten aptitretare innan lördagsmaten. Det passar också med färskost, t.ex. Philadelphia, och en kopp Rooibos-te på kvällen. Mums för både gom och själ!